Inför RM.

Ser nu fram emot att få delta i ytterligare ett av KDU:s riksmöten som går av stapeln på torsdag och till vår stolthet hålls i Mönldal. Sitter för närvarande och läser motioner (och försöker skriva uppsats samtidigt, vilket inte är helt lätt). Många kloka och en del mindre bra har inkommit och jag ser verkligen fram emot att få diskutera och debattera med andra KDU:are. Vad gäller ordförandevalet har jag redan klargjort att jag anser valberedningens förslag vara mycket bra och även redogjort för varför jag stödjer Weimers. Jag tror att han kan föra ut förbundets politik på bästa sätt. En bra artikel publicerades i fredagens Kristdemokraten om ämnet där skillnaderna mellan de båda kandidaterna framkommer. Båda två är två mycket duktiga personer, kan också tilläggas, men ytterst får man ju också skilja på person och sak. Hoppas att vi oavsett, utfallet av ordförandevalet, kan gå vidare som ett starkt förbund och föra ut den kristdemokratiska politiken.

Avskaffandet av försvarsmakten.

”Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige vid angrepp av en främmande makt”, inleder försvarets hemsida sin berättelse om ”vårt uppdrag”, men vilken främmande Östersjömakt skulle vi numera kunna försvara oss mot? Hansan?

PJ Anders Linder.

Precis, Hansan skulle vi nog klara av att bemästra i alla fall eftersom den inte existerat sedan mitten av 1600-talet.

I likabehandlingens namn.

Sossen Lars Dahlberg i Stockholm ”kräver” att SL ska smycka alla sina bussar med regnbågsflaggor under prideveckan. Varför inte löpa hela linan ut och kräva att någon ”högtid” varje dag uppmärksammas på de kollektiva färdmedlen? Kan vi inte börja med att ha israeliska flaggor för att fira staten israels 60-års-jubileum? Jag skulle också gärna se att 4th of July uppmärksammades för att få bukt med de trista antiamerikanska stämningar som finns i Sverige. Alla minoriteter som lever i Sverige bör också få sina nationaldagar uppmärksammade. Vi får ju inte diskriminera någon. Sverige ska vara ett öppet samhälle för alla!Sen skulle jag också vilja att man i helgen hade KDU-flaggor på samtliga västtrafiks fordon för att fira att vi har RM i Göteborg. Sen på första maj bör bussarna naturligtvis bära röda fanor. Sen har jag en önskan till; då Iron Maiden spelar i Sverige i sommar skulle jag vilja se Eddie-flaggor på alla bussar och spårvagnar. I likabehandlingens och öppenhetens namn alltså.

För vi vill ju”.. att samhället … markerar vår öppenhet och firar det glädjande faktum att människor är unika och olika”som Dahlberg uttrycker det.

Meningslös strejk.

Det är nog få som inte sympatiserar med de anställda inom vårdens krav på högre löner. Dock är en sådan strejk som den pågående i princip helt verkningslös. Man ju spekulera kring vad en höjning av löner endast inom vårdsektorn skulle leda till. Troligtvis skulle krav på kompensationer komma från andra håll inom den offentliga sektorn. Skulle då det kategoriska imperativets princip om att tanken bakom en handling  bör kunnas upphöjas till allmän lag tillämpas, så skulle resultatet bli ökad inflation.

Det handlar helt enkelt om ett grundläggande nationalekonomiskt faktum att ökade löner utan att produktiviteten ökar på motsvarande sätt,  leder till att löneökningarna ätsupp av infaltion. Vad som behövs är helt enkelt att organisationsstrukturen inom vårdsektorn ses över så att tillgängligheten blir bättre och produktiviteten höjs. Detta kan ske både genom reformering av den offentligt drivna vården genom t.ex. mindre enheter inom primärvården som vi vet av erfarenhet fungerar bättre. Konkurrens från privata initiativ och avknoppning är också bra medel för att effektivisera och förbättra. Då kan lönerna öka reellt. Det handlar om att få organisationen att fungera bättre. Klassiskt marknadsekonomiskt tankesätt helt enkelt, till skillnad från det marxistiska synsättet på ekonomi där någon måste förlora på att den andra får det bättre. Då är strejk och konfrontation det enda möjliga sättet att få någon förändring till stånd. För oss som tror på samhällsfred och marknadsekonomi finns det dock andra och mer framkomliga vägar att gå. Att strejka är helt enkelt meningslöst.

Afrika har en chans – skärp till det svenska biståndet.

Ett mycket bra inlägg i debatten gjordes för ett par dagar sedan av Martin Andersson i Sydsvenskan.

”De höjda livsmedelspriserna på världsmarknaden har potentiellt sett positiva konsekvenser för människor i u-länderna”.

”Om produktiviteten sedan ökar, kommer livsmedelspriserna återigen att falla och frigöra människor från jordbruket, då med högre inkomster än tidigare, vilket stimulerar en industriell uppbyggnad i utvecklingsländerna, inte minst i Afrika. En jämnare global inkomstfördelning skulle bli den ultimata konsekvensen”.

”Många afrikanska länder behöver inte bara tillträde till våra marknader utan också vägar och jordbruksteknologier som möjliggör ökad produktivitet. Våra insatser skulle alltså kunna vara exceptionellt betydelsefulla”.

”Men tyvärr är inte vägbyggen, gödningsmedel, mekanisering, tillväxt och konsumtionsökning honnörsord i mycket av dagens biståndsdiskussion som hellre talar om ekologiska odlingsmetoder, stärkande av lokala samhällen och faran med tillväxt”.

”…efterfrågan på produkter som med fördel kan produceras i Afrika och där vi kan hjälpa till att realisera denna potential. Låt oss hoppas att vi blir drivande för denna utveckling. Allt annat är ohållbart”.

Så sant som det är sagt.

Nu får det vara nog!

Tydligen är allt det man lär sig i grundläggande statsvetenskaplig teori om att en stat måste kunna hävda sitt territorium och ha våldsmonopol, något helt obsolet för regeringen. Pinsamt att detta ska hända under ett borgerligt styre. Nu kan vi inte spara mer på en av statens mest grundläggande uppgifter. Då blir det här resultatet.

Diskutera inte med de kriminella.

Igår tilläts ett antal kriminella individer att uttrycka sig på SVD-brännpunkt. Man klagade över hur illa många intagna på landets fängelser blir behandlade. Dessa personer är representanter för s.k. förtroenderåd och man vänder sig mot de hårdare tagen inom kriminalvården som syftar till att förhindra rymningar exempelvis. Som så ofta i den offentliga debatten, då någon villa beklaga sig, använder de kriminella ordet ”kränkt” för att beskriva hur man bemöts av kriminalvårdsledningen. De anser sig inte få gehör för sina åsikter om hur kriminalvård ska bedrivas. Man tar inte i måttligt, utan går så långt som att uppmana kriminalvårdsdirektören Lars Nylén att ”…inte se oss som djur”.

Idag skriver ett antal chefer inom kriminalvården ett svar. De påpekar att det inte alls är någon självklarhet att överhuvudtaget kommunicera med de kriminellas förtronderåd, särskilt inte när en del aktiva där varit med om väpnade fritagningar, driver in ”skulder”, ägnar sig åt droghandel och egna rättegångar. Visst finns en viss dialog, men gårdagens krav från de intagna går alldeles för långt. Ett ord i rättan tid!

Varför ska dessa, det civiliserade samhällets fiender, tillåtas bli bemötta som om de vore vanliga hederliga medborgare? Det är inte så lite fräckt att kräva både respekt och inflytande över kriminalvården, för det är just det man gör, även om man inte säger det rakt ut. Vad skulle annars poängen med ”dialog” vara? Detta är inget annat än ett sätt för kriminella nätverk att flytta fram sina positioner. Samhället bör förhålla sig till dem därefter. Nej, jag delar helt kriminalvårdschefen Lars Nyléns syn på de intagna. Han menar att exempelvis det inte är ”…värre att isolera intagna som stör ordningen än en pestsmittad, så att inte andra smittas” (Dagens Nyheter 22 aug 2005). En mycket bra liknelse.

Vad som behövs är inte mer dialog med de kriminella, vare sig de befinner sig ute i samhället, eller där de hör hemma d.v.s. bakom lås och bom, utan effektivare medel för att komma åt samhällsfienderna och rättmätiga straff. Detta är en av de största samhälleliga utmaningar som vi står inför.

Till dagens artikel finns en fotnot: ”Gårdagens inlägg från FRIO var i huvudsak riktat till kriminalvårdens chef Lars Nylén. Han meddelar via sin pressekreterare att han inte har tid att kommunicera med internerna”.

Detta ger mig förtroende för kirminalvårdschefen. Diskutera inte med de kriminella!

Patetiskt Östros!

Jag tittade just på gårdagens debatt mellan Thomas Östros&Anders Borg i Aktuellt. Måste säga att jag aldrig sett Östros göra så dåligt ifrån sig (även om han ständigt bjuder på nya lågvattenmärken). Det enda han hade att komma med var att jobbtillväxten inte kommer att bli så stark nästkommande år och att detta bevisar att regeringen misslyckats. Receptet på att få bukt med lågkonjunkturen är att ”trygga välfärden”, vilket i praktiken betyder höjda skatter. Låter väl smart att höja skatterna i en tid då tillväxten avtar? Det är väl heller ingen som tvivlar på att sossarna skulle dra sig för att göra just detta, det har man ju bevisat sig kapabel till gång efter annan historsikt sett. Sen ska ”satsningar på utbildning” (vilket betyder att fler ska utbildas på bekostnad av kavlitén) leda till tillväxt och säkra den ekonomiska utvecklingen. Det är verkligen beklämmande att höra hur Östros argumenterar. Kan den ekonomiska talesman för Sveriges största parti vekligen inte bättre? Sen väljer man attständigt attackera alliansens skattesänkningar och påstå att dessa främst är riktade till höginkomsttatagare. Detta stämmer naturligtvis inte och jag anser personligen att de är ”onödigt” riktade mot låginkomsstagare och hade föredragit en mer platt skattesänkning. Alla tjänar på på jobbavdrag etc. och i synnerhet de med lägre inkomster. Att de med högst inkomster skulle gynnas mest stämmer helt enkelt inte. Alla tjänar på skattesänkningarna, även efter att justeringar i a-kassan och de slopade bidragen för fackmedlemskap exempelvis räknats in.

Det känns i alla fall tryggt att vi kan känna igen sossarna och deras patetiska retorik. Det gör det lättare att krossa dem i debatten.

Värderelativism.

”Kina får hålla OS, men på nåder. Om landet inte gör som vi tycker och agerar som vilket annat liberaldemokratiskt samhälle som helst, är det illa ute. Men Kina kan inte jämföras med vår agenda, enbart med sin egen (politiska) historia och utveckling”.

Li Silfverberg ger sin syn på Kina. Här ser vi att det ständigt dyker upp krafter som argumenterar för värderelativism. I detta sammanhang har vi kristdemokrater en särskilt viktig roll att fylla, eftersom vi tror på universella värden. Det finns finns sämre och bättre politiska, sociala och ekonomiska kulturer; de bättre där människovärdet upprätthålls och de sämre där det kränks,

 Exakt hur det ska gå till att implementera MR och demokrati i Kina vilja jag inte ge mig in på här, men måttstocken vaurtefter utvecklingen bör mätas måste alltid vara densamma oavsett vilket land det gäller. Människovärdet är inget relativt, utan något absolut. Jag är dock den förste att skriva under på att allt måste ses i sitt historiska sammanhang, men detta förlåter inte kränkningar mot människans inneboende värde, det är lika vidrigt överallt och kan aldrig bortförklaras. Kina ska således visst jämföras ”…med vår egen agenda”, nämligen den västerländska humanismen och de mänskliga rättigheterna. 

Ännu en sosse skämmer ut sig.

Humor…eller vad är syftet med Ingiberg Olafssons utspel om att den som stödjer Israel är nazist? I alla fall menar han att Fredrick Federley som gör just detta är just det. Israel? Nazist? Dags att gå tillbaka till högstadiets historieundervisning?

Man kan också nämna att det efter andra världskriget fanns en grupp nazister som faktikst stred mot upprättandet av staten Israel. Bara som en ren upplysning alltså. Någon liknande koppling mellan nazismen och staten Israel finns inte mig veterligen. Det är därför oklart vad Olafsson menar men sin liknelse. Med tanke på den jämförelse Thomas Ring gjorde mellan Tredje Riket och alliansen jobbpolitik kan man undra hur det står till med historiekunskaperna på vänstersidan. Fast det är klart; de har ju gått i en socialdemokratisk skola.

Olafsson menar också ”Att Fredrick Federly är en fjantig liten hög av kodynga är sedan länge känt”. Intressant sätt att se på sina meningsmotståndare.