Maria Larsson gör en lysnade insats.

Har just sett Maria Larsson försvara vårt parti mot illasinnade angrepp från sosse-forskaren Sören Holmberg som i sossevisionen påstod att Kristdemokraterna är ett utrotningshotat parti. Larsson klargjorde på ett tydligt sätt att Kristdemokraterna har fått igenom 75 % av det som står i vårat garantibevis vi gav väljarna i valet. Det är fantastiskt bra jobbat av ett parti som fick 6,6% av väljarna. Problemet är bara att människor inte märkt av detta i den konkreta kommunalpolitiken, men detta är bara en tidsfråga. Då stiger också våra siffror i mätningar. Men det är bara en enda mätning som egentligen räknas; valet. Inte Sören Holmbergs och SOM-institutets undersökningar.

Det bör också nämnas att vi kristdemokrater är vana vid dåliga opinionssiffror i mellanvalsperioderna och varje gång står vänstervridna forskare och jorunalister där och vill dödförklara partiet. När valdagen väl infinner sig kommer med största säkerhet dock väljarna att inse vilket viktigt parti Kristdemokraterna är för att exempelvis stå upp mot klåfingriga familjefientliga politiker som Per Schlingmann.

Bra jobbat Maria Larsson! Fortsätt så, då kommer de att gå oss väl i nästa val.

Vi måste stå på oss, även om det kostar på.

Det tål att upprepas gång efter annan att Kristdemokraterna (snart?) står ensamma som det egentliga borgerliga partiet. Vi är de enda som på allvar står upp för familjen, äktenskapet, det civila samhället, sann solidaritet via de små sociala gemenskaperna och ideella föreningar, subsidiaritet och självbestämmande, förvaltarskap och bevarande av kulturbärande institutioner, människovärdet och och att god etik och moral ska genomsyra hela samhället. För att bara nämna några exempel. Trist att vi motarbetas av de andra borgerliga partierna i denna strävan och körs över av liberaler med förkärlek för social ingenjörskonst. Att pressen bedriver kampanjer mot oss är i och för sig mer väntat. En bra artikel om ämnet finns att läsa här. Det kostar på att stå upp för sina åsikter och värderingar och det kanske inte ger den maximala utdelningen i varje stund. På sikt har vi dock allt att vinna på detta. Det är inget fel på Kristdemokraternas politik. Problemet är snarare att den tenderar att drunkna i den socialliberala soppa som kallas Allians för Sverige. Utan den hade vi inte haft en borgerlig regering i Sverige, men tyvärr är det Kristdemokraterna som förlorar på den i det korta perspektivet. Men bara vi håller huvudet kallt och inte viker oss, utan väljer att utveckla exempelvis vår familjepolitik bortom vårdandsbidraget och jämställdhetsbonusar. Vi ska inte ge med oss för mycket i våra hjärtefrågor, utan stå upp för våra värderingar och ignorera beskyllningar om att vi är fundamentalister och homofober. De som påstår något sådant är de som verkligen har problem.

Sverige behöver mer kristdemokrati, inte mindre.

Lyssna och lär av Hägglund.

Det är titeln på dagens ledare i SVD. Man intar i princip samma förhållningssätt till det nya moderata förslaget om ”jämställdhetsbonus” i uttagandet av VAB-dagar som undertecknad gjorde i det förra inlägget. Man berömmer också Kristdemokraternas partiledares hållning i frågan. Det är med stolthet jag kan konstatera att Göran Hägglund intar en sunt skeptisk ställning till denna form av social ingenjörskonst. Nu har vi en fantastisk chans att visa vilka som verkligen värnar familjen och står upp för traditionella kristdemokratiska och borgerliga värderingar och vågar invända mot det nyvaknade intresset för social ingenjörskonst och millimeterrättvisa hos det stora ”högerpartiet”.   

SVD påpekar också att uttaget av VAB-dagar fördelar sig ungeför 64 – 34% mellan könen, där kvinnor tar ut den större delen. Man brukar ju i dessa sammanhang tala om att en ”godtagbar” fördelning mellan könen, oavsett vilken fråga det gäller lustigt nog, är ca 60-40. Så små avvikelser som det i det här fallet rör sig om ska alltså rättfärdiga att nya lagar och regler för att tala om för familjer hur de ska leva sina liv. Vart tog tron på det valfriheten vägen? Jag har aldrig gjort någon hemlighet av att jag inte ens ser det som ett problem om det uppstår ”könsmönster” som en följd av fria val.  Ofta möts man då av argumenten att man inte kan tala om fria val om det överhuvudtaget existerar några könsroller i samhället. Resultatet blir då att den lilla elit som anser sig ha insett vad ”sann” jämställdhet är kan tillåta sig själva att tala om för den övriga ”oupplysta” befolkningen hur de ska leva sina liv. Känns synsättet igen? I princip alla totalitära ideologier har argumenterat på samma sätt.

Det känns tryggt att vara aktiv i ett parti som på allvar vågar opponera sig mot denna form förmyndarmentalitet. Lyssna och lär av Hägglund.

Moderaterna – ännu ett förmynderiförslag.

Moderaterna vill ännu en gång med politiska styrmedel gripa in i den civila sfären och ge ”incitament” (läs pekpinnar) åt familjer att ta ut VAB-dagar på ett visst sätt.  Redan den s.k jämställdhetsbonusen, där det lönar sig om den förälder som tjänar minst tar ut fler dagar av föräldraförsäkringen, var ett ingrepp i familjers frihet att planera sin vardag efter sina egna behov. Kanske inget grovt sådant, men likväl ett uttryck för politisk klåfingrighet. Nu vill man från moderat håll gå ett steg längre i sin iver att åstadkomma substantiell rättvisa i frågan om uttag av VAB-dagar.

Man skulle kunna argumentera för att detta ökar valfriheten för familjer, eftersom det inte blir ekonomiska förutsättningar som avgör besluten. Problemet är att empirin visar att att även i familjer där kvinnan tjänar mer, så tar hon som regel ut fler föräldraförsäkringsdagar.(Vet ej säkert, men antar att det är samma sak i fråga om VAB-dagar). Alltså är det inte ekonomin som avgör hur familjer väljer att utforma sin vardag. Att då med hjälp av ekonomiska styrmedel försöka skapa ett nytt beteendenmönster leder inte till ökad valfrihet, utan blir en (in-)direkt styrning som inskränker familjers självbestämmanderätt, gör intrång i det civila samhället och åsidosätter subsidiaritetsprincipen. Jag har full förståelse för att vi kristdemokrater måste kompromissa inom ramen för allinssamarbetet. De övriga partierna borde dock med repsket för att familjepolitik är Kristdemokraternas hjärefråga ta stor hänsyn till våra åsikter i dessa frågor. Det finns då ingen anledning för det enda partiet som på allvar värnar familjen och dess frihet att gå med på ett sådant är förslag som går i rakt motsatt riktning. Tyvärr visar ju Hägglunds agerande i frågan om jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen att det inte är någon självklarhet att Kristdemokraterna står upp för familjens frihet i alla lägen. Hoppas att man från partiledningens sida tänker om i den här frågan.      

Fackmaffian.

Den blockad som pågår mot restaurangen Lilla Karachi i Stockholm ( på i princip obefintliga grunder bör understrykas) tog sig i helgen nya uttryck. Ett gäng MUF:are blev hotade av syndikalisterna som satt restaurangen i ”blockad”.

– Man skrek att vi var fula, äckliga och jävla äckel, säger Arba Kokalari, en av MUF:arna som deltog på middagen.

Hur länge ska dessa dårar få hålla på och förhindra småförtagare att bedriva sin verksamhet? Beklämmande att det kan fungera så här i Sverige år 2008. Detta är ingenting annat än maffiametoder. Man kan bara hoppas att detta leder till att allmänheten blir medveten om vilket hot syndikalisterna är mot det ordnade och demokratiska samhället. För dem är lagar och regler inget som bör respekteras, om det inte gagnar den egna saken. Så agerar en sann antidemokratisk rörelse.

Människor med bara rättigheter.

Berglin gör som vanligt en träffsäker betraktelse av samhället. Allt som vissa människor förväntar sig av livet ser man som en ”rättighet”. Skyldigheterna då? Ja, ja det är en senare. fråga.

Hägglund resonerar klokt.

Det är glädjande att läsa Göran Hägglunds försvar av regeringens nya förslag till försörjningskrav för anhöriginvandring i senaste numret av Kristdemokraten. Det finns ingen anledning till att Sverige, med sina stora integrationspolitiska problem, inte ska ha sådana regler som i princip samtliga medlemmar i EU redan har. Detta är ett förslag som skulle kunna göra någon verklig skillnad i praktiken, om vi menar allvar med att arbete och sysselsättning är det viktigaste vapnet i kampen för en lyckad migrations- och integrationspolitik. Inte fientlighet och utstämpling av vissa folkgrupper som Sverigedemokraterna tror. Detta är ett sätt för alliansen att ta tillbaka initiativet i den integrationspolitiska debatten. Den ska inte lämnas åt krafter vars yttersta mål är att skapa en mer sluten värld och inte lyfter ett finger för att stå upp för människovärdet.

Denna reform, hur den än kommer att se ut, vilket i dagsläget inte klart, behöver heller inte uppfattas så negativt som vissa debattörer väljer att göra. Det kan tvärtom ses som en hjälp att ställa den här typen av krav. Ungefär på samma sätt som alliansen gjort det mer lönsamt att arbeta. Det skapar morötter för att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta ska hjälp in nya svenskar in i samhället, inte utesluta, vilket en del verkar tro. Människan är ofullkomlig och behöver incitament för att handla på ett sunt sätt och komma till sin fulla rätt. Detta i kombination med ex. reformering av SFI som regeringen aviserat kommer förhoppningsvis att få önskad effekt. Detta är bara ett förslag bland många.

Så länge vi har en reglerad men generös invandring, för båda delarna ska vi fortsätta ha, måste varje politiker som verkligen vill få bukt med problemen inte ryggradsmässigt reagera mot alla former av krav i rädslan att uppfattas som främlingsfientliga. Någonting måste göras NU och man kan inte bara lägga armarna i kors och använda människovärdet som förevändnnig för att aldrig vidta några åtgärder som kan uppfattas som att ställa krav. Detta är ett naivt förhållningssätt och är just det som lett fram till dagens problematiska situation. Den tidigare sosseregimen lyckades inte med någonting i frågan. Hoppas att alliansregeringens eftermäle blir ett helt annat. Så behåller vi makten 2010 och skapar ett samhälle präglat av mångflad, inte enfald.

Och glöm inte; det här förslaget gäller inte flyktingar. Många kritiker argumenterar ungefär som om detta vore fallet.

Ström gör ännu en bra insats.

För ett par dagar sedan skrev Pär Ström ytterligare en artikel om hur den feministiska ideologin fått ta över samhällsadebatten och i just den här artikeln tog han upp hur detta sker i massmedierna. Kvinnor görs här ständigt till offer, även när de absolut inte är det. Det har blivit en sanning, tvärtemot bättre vetande, att kvinnor alltid är underordnade män så det behöver inte motiveras och att påstå att detta tar sig uttryck i de enskilda fallen kan därför göras helt oemtotsagt och utan vidare motivering. Tills nu kanske bör tilläggas. Det känns i det närmast förlösande att en person som Pär Ström vågar ta bladet från munnen och tala klarsrpåk om de förljugenhert som sprids i ”jämställdhetens” namn. Ström får idag ett svar från ett antal skribenter på ”Aftonbladet Kvinna” (att bara vara aktiv på Aftonbladet torde redan det vara att stämpla ut sig själv som mindre trovärdig). Inlägget håller otroligt låg klass och besvaras dirket av Ström. Han påpekar också att Aftonbaldet Kvinna utger sig för att vara ”Sveriges enda jämställdhetsredaktion på de stora medierna idag”, samtidigt som man ENDAST skirver om kvinnors problem. Är detta jämställdhet? Det tragiska är att detta är det gängse förhållningssättet för typ 99.9 av alla feminister idag. Man påstår sig arbeta för jämställdhet mellan båda könen, men talar baraom kvinnors problem och hur onda män är, ”Ja men det är ju kvinnor som är underordnade i dagsläget och därför bör fokus ligga på deras problem” kontrar man. Detta är ren och förbannad lögn. Det finns mönster som drbbar båda könen, vilket jag tänker med en dåres envishet påpeka gång efter annan. Män drar nästan alltid det korta strået i vårdnadstvister, begår oftare självmord och dör tidigare än kvinnor av naturliga orsaker och döms hårdare i domstolar för samma brott, för att bara ta upp några exempel. När ska feministsverige inse detta? Tur att det finns hjältar som Pär Strömsom vågar säga sanningen.

GV enkät.

”Skall vi ha s.k. samk-nade äktenskap?

Kyrkoherde Hilarius Boklund:

Gånge denna kalken ifrån mig! Skulle vi inte som moderna och förnuftiga människor kunna låta bli att blanda in religionen? Det måste ju gå att enas om något helt nytt och neutralt ord för det faktum att folk bor ihop, oavsett vad det nu är för sort, eller hur många de är? Vad sägs om ex.vis ´boskap´?”.

Citerat från Grönköpings Veckoblad.

Riktig humor. Varför inte namnge äktenskapsbalken ”boskapsbalken” istället? Alla nöjda?

Om någon missuppfattat så är detta bara satir. Men väldigt träffande.

Trängselavgifter

Idag skriver DN om hur försöket med trängselavgifter i Stockholm blivit en ekonomiska flopp. Byråkrati, dyra avgifter för kontrollsystemet etc. är orsaken till detta. Detta talat emot att införa en sådan här typ av avgift även i Göteborg.

Kristdemokraterna i Göteborg tog i höstas ställning för att utreda hur ett liknande system skulle kunna införas i vår stad. Personligen var jag mycket tydlig med att införandet av en sådan avgift måste kompenseras till sista öret med sänkt skatt eller reducerande av andra avgifter, så att detta totalt sett inte blir en extra pålaga för göteborgarna, utan endast ett ekonomiskt styrmedel för att fler ska åka kollektivt eller samåka ev. Detta förutsätter också en utbyggnad av kollektivtrafiken och förbättrande av kvalitén i densamma.

Anledningen till att detta är önskvärt är främst att Göteborg, geografiskt sett är, beläget i något som kan liknas vid en gryta, där utsläpp lätt stannar kvar och luften blir tung att andas i innerstan. Trängselskatter är långt ifrån enda lösningen på detta problem, men det kan vara ett medel för att uppnå en bättre miljö i stan.

Att utreda hur ett sådant system skulle kunna se ut och hur det skulle slå är dock bra. Det är också i dagsläget Kristdemokraternas ståndpunkt. Så här skriver vi på hemsidan:

”Det är först när en ordentlig utredning är gjord som vi kan få ett heltäckande beslutsunderlag. Diskussionen om ett eventuellt införande av trafikavgifter blir mer konstruktiv och seriös först när vi har fakta istället för känslor och gissningar att ta ställning till”.

Återstår att se vad framtiden ger.